Älskade katt!

Kärleken är en universell flödande energi som inte kan förstöras och som inte begränsar. En kraft som dansar, genomtränger och älskar sig själv. Likt solen strålar den hela tiden, den förintar allt till den punkt där den inte tillåter något tvivel eller manipulation. När denna allomfattande energi filtreras genom vårat ego så korrumperas den av egots begär och manipulationer.

Kärleken är en energi som aldrig kan aldrig dö och aldrig förändras. I så fall är det samma kärlek till din partner, sambo, man, hustru, barn, kompis, hund och katt. När kärlekens energin filtreras genom ditt ego och kan ta vilken form som helst.

Detta är en enkel sammanfattning av den beskrivning Chögyam Trungpa ger om kärlek. Du kan läsa hela artikeln på Tricykle Magasin 

Varför sitter jag, en gammal man i självpåtagen isolering och skriver om kärlek? Jag som undviker kontakt med människor och framför allt kvinnor?

I somras träffade jag två kvinnor som jag var förälskad i för ett antal år sedan. Den ena kände inte som jag och den andra bröt kontakten helt men skickade ett meddelande i våras, efter 17 år. När jag träffade så var det som om mina känslor stått i viloläge. Allt flöt upp till ytan och jag tog tag i känslorna.

Det första jag kom fram till att jag kan inte sluta älska någon jag inte levt med. Det andra var att kärleken aldrig dör, det är kommunikationen som dör, ordens och kroppens kommunikation. Den kommunikation som filtreras genom egot.

Eftersom jag har ett enormt bekräftelsebehov har jag allt varit intrasslad i mina känslor och ställt frågor som jag inte fått svar på.

Frågor som varför man blir förälskad i vissa personer som inte har någon som helst likhet med varandra? Varför upphör förälskelsen? Är det samma kärlek till barnen som till barnens mor? När allt är slut, var är kärleken då? Kan kärleken dö?

Det enda sättet för mig är att skriva ner vad jag tänker, sedan kan jag lämna det. Oftast blir det kvar i en fil i datorn eller i mina svarta Moleskinböcker. Nu lägger jag ut detta på bloggen för jag tror jag är på god väg att hitta svaret med hjälp av Chögyam Trungpa.

Jag hittade Trungpas artikel som nedsparad fil i datorn vid en städning för några månader sedan. Jag hade sparat den redan 2012 men tydligen hade jag inte fattat vad Trungpa beskrev.

Nu läste jag den gång på gång och allt föll sakta på plats. Jag backade in i historiens gömslen, även de pinsammaste och jämförde alla mina förälskelser och relationer med Trungpas beskrivning.

Trungpa går i genom alla förhållanden i kärleksrelationer. Kärlekens tentakler som sträcker sig efter den älskade, manipulationen för att dra till sig den andre, blommor, choklad, födelsedagspresenter lämnade på altanbordet, bio och konserter tills du förvandlas till en demon. En stalker, en vampyr som suger ut allt för att egot skall känna kärleken till sig själv.

Kärleken som en lek, en dans där den ene lockar, flyr undan och den andre jagar, följer efter i dansen, eller förlorar allt.

Kärleken som själarnas gemenskap, när man söker likheter, kommunikationen flödar utan hinder och allt känns bara helt rätt, tills den andre drar sig undan för att hen inte vill bli genomlyst och sacannad, vill behålla något för sig själv.

Hur underbar och öppen kärleken än kan vara, hur lätt kommunikationen än flyter kan det falla ett frö av tvivel och du kan inte kommunicera med den andre. Du blir misstänksam, börjar undanhålla sanningen, ljuger för att du inte vill förlora kärleken eller tror att den andre undanhåller sanningen. Då är allt redan förlorat.

När kärleken verkar ta slut finns den ännu där men du kan inte se den genom ditt förvirrade ego som förlorat distans, humor, ett ego som slutat kommunicera och blivit neurotiskt. Detsamma kan gälla objektet för kärleken. Till slut är det två egon som dansar och kämpar om vem som skall leda och vem som skall följa och ingen ser kärleken.

Jag önskar jag kunde översätta texten till svenska men den är full av bilder och associationer på Trungpas karakteristiska sätt, det gick bara inte.

Läs den, inte bara en gång, utan gång på gång. Orkar du inte läsa? Vet du inte i vems säng du vill sova?  Vill du sova i någons säng?

Katt ligger vid en stubbe i skogen med klora framme

Skaffa dig ett husdjur!

En hund har ett enormt bekräftelsebehov och bekräftar dig hela tiden. Det jobbiga är att hunden vill bli kliad bakom öronen, det skall gosas och daltas med en hund, dessutom kan den inte ens gå ut och pissa själv.

Jag vet inte om jag kan ha en hund, jag är själv som en hund som vill bli kliad bakom öronen.

Skaffa dig en katt, en gång var katten gud i Egypten och har inte glömt det. De kan dessutom pissa och skita i låda och går bara ut när de vill.

Lycka till med kärleken!

Not: Nu har jag läst det här inlägget som jag skrev den 18 dec 2018, för nästan 1 ½ år sedan. Jag har bara ändrat det jag skrivit om hunden och katten. Resten står som jag tänkte och kände för nästan 1 ½ år sedan.

Jag har i alla fall kommit fram till att Trungpa har rätt, allt korrumperas av egot. Allt är projektioner. Jag såg inte dessa relationer för vad de kunde vara. Egot projicerade dessa till något som skulle kunna hela mig.

Vad jag lärt mig av detta är att sluta svamla och inse att jag har; som mästarna säger, hamnat på den plats där jag skall vara och göra det jag gör.

den som aldrig är omkring skall aldrig bli saknad
och den som visar sig här skall aldrig stötas bort.

Marken. Väyrönen

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *