Finns det skillnader i skogskulturen mellan majoritetskulturer och minoritetskulturer? Kan man påstå att en viss kultur skulle bedriva skogsskötsel på ett annat sätt än de ekonomiska synsättet på skogsbruk som råder?
Jag tillhör en finsk kulturkrets genom att jag är mänmaalainen, jag bor vid Kainuhnväylä i det område som fått namnet Tornedalen. Jag har meänkieli som morfarsmål. Många i min kultur ser sig som Tornedalingar och Svenskar. Andra har försökt föra in begreppet Meänmaa i stället för Tornedalen och några kallar sig Kväner. Den kulturkrets jag tillhör är således inte ens överens om vad de skall kalla sig.
Den Svenska skogkulturer definieras som det rådande trakthyggesbruket. Finns det en skogskultur i Tornedalen som skiljer sig från den Svenska skogskulturen?
Historiskt sett så fanns det en skogskultur, hur den såg ut innan dokumentation är enbart spekulationer men det framgår av historiska dokument att det var jakt, fiske, svedjodlingar, slåttermyrar och renar som var grunden för hushållningen. Skogen betraktades bara som en råvaruresurs utan större ekonomiskt värde.
I Lappmarksplakatet från 1673 förordades svensk och finsk bosättning inom lappmarken på land som samer inte hade någon nytta av. Bosättarna lockades med 15 års skattebefrielse. Om de som redan bodde i älvdalarna före historisk tid fick skattebefrielse vet jag inte.
1695 förnyades plakatet där även svedjebruket blev förbjudet. De hade varit en nagel i ögat för nybyggarna i hela övre Norrland och samerna hade klagat på att svedjandet förstörde jaktmarker och att boskap på skogen skrämde vildrenar.
Under 1700-talet genomfördes flera skiften i byarna fram till laga skiftet 1827. I Narkaus by undertecknades det laga skiftet 30 mars 1895. Förutom hemmansägarna undertecknade även Fr. B. Bergström med fullmakt från skogsbolaget Bergman och Hummel överenskommelsen, de ägde redan fastigheter i området.
Skogsbruket hade börjat och alla hemmansägare förstod inte värdet av skogen. Konungariket Sverige hade nått sitt mål. Landet var delat i ägande och konungariket ägde mest.
Alla i byarna var inte hemmansägare och arbetskraftsöverskottet fick bli skogsarbetare och kronotorpare i det Svenska skogsbruket. Först med manuell huggning, lunning (dra fram timmer) med häst, flottning ner till sågverk och massafabriker i kusten. Sedan kom motorsågen, motordrivna lunnare och långtradare körde en jämn ström till sågverk och massafabriker.
I slutet på 60-talet såg jag min första kalhuggning och harvningn i Haukivaara. Skörda, harva och så var redan den föreskrivna metoden när skördarna kördes ut i skogen under 70-talet. I dag har kalhyggning bytt namn till trakthyggesbruk.
Jag bor granne med Sveaskogs Narken 15:1 och när jag försökte ge det till mina döttrar fick vi reda på att den är värderad till 3,4 miljarder. Jag hade skrivit fel fastighetsbeteckning. Narken 15:1 är väldigt stort och med enorma kalhyggen. Sveaskog har sålt många små skogsområden kring Kainhuunväylä som sedan trakthuggits av köparna.
Kör jag norrut så är det privata skogsägare och allmänningsskogar som bedriver skogsbruk på samma sätt som Sveaskog. Gallra, skörda, markbereda, plantera, gödsla och vänta så länge ekonomin tillåter.
Genom att gamla hemman skiftats leder detta till att fastigheter säljs. Nya ägare säljer avverkningar för att kunna betala lån de tagit för att kunna köpa fastigheten.
Således kan jag inte finna något som skiljer Tornedalingars skogsbruk från det som bedrivs av den Svenska skogskulturen.
Det finns säkert Tornedalingar som i likhet med mig har djup respekt och insikt att vi inte står över naturen och att vår uppgift är att värna om djur, natur och vatten; även skogsägare, men jag kan inte ta min personliga övertygelse för att tala för en så splittrad kultur att man inte ens är överens om vad man skall kalla sig.
Om svenska kronan hade avstått från koloniseringen av Norrland hade vi Tornedalingar haft någon annan form av kultur eller hade vi följt strömmen och bildat en egen demokratisk stat med äganderätt, fria val och samarbete med andra demokratier?
Hade älvarna ännu flödat fritt utan att vi byggt kraftverk? Hade skogarna i Haukivaara, Halinkovaara, Isovaara, Narkausjoen pettäkkö, Virkamaa och andra ställen stått kvar? Hade vi haft en gruva vid Tapulivuoma?
Jag kan inte påstå att om dessa området förvaltats av Tornedalingar så hade den fotografiska bilden som visas ovan sett helt annorlunda ut. Tornedalingar omfamnade den Svenska Kulturen trots att de fick stryk i skolan om de pratade finska.
Sverige stod för rikedom, makt och kunskap och det är koloniseringens mekanism, att de koloniserade skall se sig som lägre stående kultur.
Vi arbetade som skogsarbetare och högg ner skogen, som ägare har vi skövlat våra marker med trakthyggesbruk. Vi arbetade i gruvor och kom hem med pengar och för att hämta bröd och kött till våra bord i Malmfälten.
Ingen har ställt sig vägen för skördare och sagt att det är nog med kalhyggen. Tvärtom blev skogshuggare entreprenörer med egna skördare. Ingen av oss har talat mot en gruva i Kaunisvaara utan prytt våra ansikten på deras långtradare till Pitkävaara.