När jag på allvar började med trämesen så trodde jag inte att det skulle ta så långt tid att få den utprovad. Efter att jag gjorde bärremmar och surrade rådhudsremmar har jag använt den för lättare packningar när jag varit stugvärd.
Beslöt att byta ut råhudsremmarna mot syntetremmar. De är lättare och blir inte mjuka och sladdriga av väta. Det blev bra och med remknuten så slapp jag sy i remmarna. Iden är fortfarande att den skall kunna gå att reparera när man är ute i skogen.
När jag skulle fjällvandra i sommar tänkte jag prova mesen. Lastade den med tio kilo och slängde upp mesen på ryggen och då gick en av bärremmarna av. Då slog det mig att när jag sytt tvärs över remmen hade jag skapat en perforering som gjorde remmen svagare.
Efter ett försök att sy bärremmar med syntetrem och vaddering beställder jag bred bältersrem från slöjddetaljer. Sedan skar jag till dom och gjorde hål för att kunna justera längden.
Tiden som gått och de möten jag haft med vandrare har även lett till att jag skall packa allt i en stor vattentät säck som jag remmar fast i mesen. Ursprungligt skulle jag bara ha alla vattentäta påsar surrade på mesen men i dag kan man köpa mycket lätta och tunna vattentäta påsar men de måste ner i en påser för att hålla allt på plats utan att behöva surra hur mycket som helst på mesern.
När kommer jag ut på en testvandring?