Eremitspåret

Korp

Amanda låg nedsövd på IVA. Hon hade lunginflammaton och en respirator andades åt henne. Jag gick till sjukhusbiblioteket för att låna böcker. Av alla jag lånade minns jag bara en; “Vishetens Öga” av Dalai Lama.

Jag hade läst om Buddhismen och Tibet långt tidigare så jag förstod tanken om reinkarnation, tulkus, karma och andra Buddhistka förklaringsmodeller. Vishetens öga var tydlgare i sin uppläggning och i sitt innehåll. Dessutom kunde jag ta till mig innehållet på ett helt annat sätt men det var många hänvisningar till buddhistiska texter och innehållet var mycket abstrakt.

Läs mer

Amandas ängel

Det här är berättelsen om en ängel och hur den förändrades. En berättelse jag aldrig ville skriva. Det handlar om ängeln min dotter Amanda designade och gav i julklapp åt sin syster. Efter Amandas död fick hela familjen liknande halssmycken. Dessa beställde vi av Marainens Silver. Randi Marainen fick även använda änglarna fritt om berättelsen om ängeln följde med varje ängel. Änglarna bytte namn och designer. De flög ut i världen men berättelsen försvann. Nu berättar jag min historia om Amandas Ängel.

Läs mer

Medelvägen

Smörlampor i mörker
Ljuset i mörker

En av mina döttrar föddes med en muskelsjukdom. För att få svaret på hennes lidande sökte jag mig till lidandets mästare, buddisterna. Med döden som andades i nacken sökte jag mig till dödens mästare, de tibetanska buddisterna. Bland dessa träffade jag Bönpos, de gamla tibetanska shamanerna. 

Amanda föddes 1987 med Kongenial Muskeldystrofi. Jag kastades mellan hopp och förtvivlan men sakta fick jag acceptera att min dotter skulle dö. Varför?

Läs mer

Buddha i mörker

Staty av Hai Griva

Jag satt på en bit madrass, i mörker och hörde min dotters ventilator i rummet bredvid. Jag hade vart på en veckas retreat och träffat en Bön Gehse. Jag hade en lärare, nu satt jag i mörkret och mediterade. Eller gjorde min praktik som bönpos och buddister kallade det. På retreatet i Danmark hade jag lärt mig Ngondro, den preliminära praktiken men frågan var hur skall jag kunna praktisera?

Läs mer

Kaffe med Buddha

Staty av Padmasambhava

Många år hade gått sen sist men den här gången hade resan varit lång att vi ibland trodde att vi aldrig skulle komma hem ingen. Under flera månader hade vi vistats på olika sjukhus, Lucia och jul i Gällivare, nyår i Boden. Flyg till Danderyd och tillbaka. Nu var Amanda hemma med en kanyl i halsen och en ventilator på sin permobil. Då kom Buddha på besök.
— Jag ser att ni har det rätt så bra här, sade han och satte sig vid köksbordet och tog min kaffekopp.
— En överraskning, svarade jag, vad för dig hit?
— Du frågade igen, svarade Buddha.
— Har jag frågat, jag blev lite förvånad?
— Ja, svarade Buddha, du frågade vad du skall göra nu?

Läs mer

Buddha svarade

Buddha staty

Det hade varit en snabb resa hit de tio milen till sjukhuset, ambulansen hade mött oss och jag åkte in med min dotter som hade svårt att andas. Hon blev lite bättre men dagen därpå så ville hon inte vakna.Det blev ett kaos vid hennes säng, två läkare, sköterskor och blodprover som de sprang med … Läs mer

Lillflickan

Ett nytt liv i mina händer möter minnet av ett liv som är borta för alltid. Alla minnen av ”pikkupiika” min lillflicka på Gällivare Lasarett. Många inläggningar på barn och infektion. Den långa kampen för att kunna andas och alla dessa månader på IVA. I varje dörr blandas minnet av det gamla med minnen av det nya.

Barn utanför barn
Tillfälligt besök

Under många dagar har jag varit på Gällivare Lasarett. Först av allt gick vi ner på förlossningen för att göra en CTG-kurva. Det drog ut på tiden och när vi skulle in på patienthotellet fanns där ingen personal så vi fick gå ner till akuten för att hämta nyckeln.

Jag ringde på klockan, en ung man kom och öppnade. Vi frågade efter nyckeln och han bad oss komma in. Jag passerade ambulansingången, klev över tröskeln in till akuten där man tar emot akutfall som kommer med ambulans, allt var som förr, ljuden, dofterna slog emot mig.

Läs mer