Vid älven

Jag vaknade av att jag frös i sovsäcken. Försökte bli varm genom att röra på mig men jag lyckades varken bli varmare eller somna om. Om jag frös hur var det med Viviann och HannaBrita som sov under rakkasen? I stället för att väcka väcka dom klädde jag på mig, gick ut och tog bort duken över riehpen och gjorde upp eld i arran.

Värmen spred sig snabbt och jag låg och dråsade påklädd vid elden. När HannaBrita och Viviann vaknade visade det sig att de inte fryst alls under rahkasen (sovtältet). Det var ett helt annan klimat inne i rakkasen av bomull än vad det var under den stora lavvuduken.

Continue reading “Vid älven”

Riddu Lavvu

Efter många år var vi på väg till Riddu Riđđu festivála i Olmmáivággi i Sápmi. (Manndalen i Norge). Den här gången skulle det bli långhelg i lavvu.

Vi körde upp på onsdag för att vara på plats i god tid. Trots detta var det inte lätt att hitta en bra plats på familjecampen som låg på en sluttande äng.  Allt i Olmmáivággi verkar slutta. Till slut fick vi i alla fall upp lavvugoattin och stuvade in oss själva och allt vi behövde för att vistas i lavvun. Continue reading “Riddu Lavvu”

Ett enklare liv?

När det ljusnat så pass mycket att jag kan se var allt ligger så tänder jag elden i arran med den tändved jag gjort i ordning under kvällen. När elden tagit sig så att den värmer lite klär jag på mig, tar fram kastrullen och kokar lite havregrynsgröt. Medan jag äter kokar kaffet sakta och när frukosten är klar så värmer jag diskvatten för att göra ren grötkastrullen. Så börjar dagarna i en lavvu. Är det ett enklare liv bortom TV, internet och telefoner eller är det bara en illusion?
Continue reading “Ett enklare liv?”

Lavvuliv

En lavvuresa till Vågsjön där det blev uppenbart att det inte bara är att slänga upp en formsydd lavvuduk som måste hålla vissa mått för att bli spänd. Vågsjön gav ingen fisk men vi hade några bra dagar vid sjön med eld, mat och kaffe.

Lavvustänger

Måste man använda motorsåg för att såga några tunna granstänger, har alla glömt bort yxan? Några hugg på varje sida, dra ner granen, kvista den och kapa toppen. Motorsågen biter sig fast, ryker, skriker och kvistningen blir dålig. Jag är lika snabb med yxan, räknar man tid för att fila kedja, tanka olja och bensin så hade jag nog hunnit hugga alla stänger innan motorsågen börjat morra.

Stängerna ligger i en hög, kapas 3.70 långa med max 3 cm diameter i toppen, får gärna vara tunnare men inte för tunna. Är det första gången i historien någon har huggit lavvustänger i Västmanland? Historien är en lång tid av oskrivna händelser så någon form av lavvustänger har säkert blivit gjorda här.
Continue reading “Lavvuliv”