Vuoddaga vai paulat?

Den samiska kulturen här hypad just nu. Puma har gjort pjuck med samiska inslag och allt fler samiska och även icke samiska deisigners tar in samiska symboler, färger, former eller till och med samisk slitage i sina produkter.

Jag har aldrig varit hypad men jag vävde mina första skoband i början av 70 talet.

Vävda skoband i svarta och röda ränder
Gamla skoband

Hype kultur

Designern Thomas Niemi bördig från Veaikkevárre/Vaskivuori/Svappavara och samedebattörern och bloggaren Victoria Harnesk bördig från Bårjos/Porjus har suttit i soffa hos eftersnack som sändes över Mittnytt och Jämtlandsnytt. Niemi har designat kläder med samiska och norrländska designattribut.

Den sameinspirerade designen används av både samiska och laddidesigners (laddi sa. person som är av icke samisk börd) och det gillar samer samtidigt som det finns en protektionistisk sida i debatten. Laddediesigners skall väl inte göra pengar på samiska mönster och symboler utan att vara samer eller med ett nära samarbete med samer. Är det dags för ett samiskt design märke, en motsvarighet till duodji märket?

Etniska markörer

Jag har inga ambitioner att bli designer men jag slöjdar och använder mig av det som i dag anses vara samiska etniska markörer men som jag sett och använt sedan jag var barn. En av mina roligaste minnen var när jag fick ett par siepakat (bällinskor) i julklapp.

Jag vävde skoband i lutet av 60-talet inspirerad av ett möte med Vifast Björklund. Inte blev dom så snygga och inte var dom bra vävda heller men det blev mina etniska markörer när jag tvingades flytta till Uppsala 1970.

Jag 1970 stod på centralstationen i Uppsala med hår till axlarna och med bandskor och svartröda skoband. Annars var jag klädd som alla andra.

Det var ingen som frågade om jag var same. På den tiden visste inte många att det fanns samer och många samer ville inte ens vara samer. Det var bara en som kom och frågade om jag hade något att sälja. Jag fattade ju inget, fick senare en förklaring att han säkert trodde jag sålde braja.

Egna skoband

I dag har jag blötnäbbar från Keros i Sattajärvi och samiska skoband. Nu skall jag göra nya egna band, efter att ha trasslat med garn så kommer jag att göra skoband i läder som fanns långt före garn och mönster.

Vinterland

Jag står med dunjacka, skinnbyxor och kero skor med skoband i Karlbergsskogen
Modibild

Det var en promenad i Karlbergsskogen eller köpingsskogen. Dagens outfitt var nysmorda (med en blandning av tjära och ekololja) blötnäbbar från Keros med skoband från Duodji affären i Jokkmokk. Skinnbyxor från ITAB sydda i Pakistan, skinnet är garvad gethud. Vad de garvats i är för mig okänt, troligtvis någon snabb kemisk garvning. Jacka är en dunjacka från RAB, en modell som inte finns i sortimentet. Jag minns inte ens var jag köpte den. Under jackan har jag en skjorta från Blaklader och om halsen en bandana med renhornsring från THL-slöjd i Vittangi. Montörhandskarna är av märket Guide och köpta på Hedins bygg

go modeblogg igen

Ligger jag före i tiden när det gäller mode. Redan i januari skrev jag om Keros svarta blötnäbbar och jag beställde givetvis ett par. Nu skriver min dotter att hon vill ha dessa skor och i kommentarer skriver en Narkenska i exil i Toronto att hon också vill ha färgade blötnäbbar. Röda blötnäbbar med band i Toronto! Är jag ledande modebloggare?

Blötnäbbar från Kero
Blötnäbbar från Kero

Mina svarta blötnäbbar kändes lite för små med ullstrumpor så jag använde dom inte bara en eller två gånger. I somras var jag till Keros i Sattajärvi och provade ett par traditionella “naturfärgade”. Eller skall man vara noga så är de färgade av garvämnet eftersom skinnets naturliga färg är nästan vit. De traditionella har jag smort in traditionellt med en blandning av ekololja och tjära.

De svarta fick en av mina döttrar som vinterskor, de passade henne med ullstrumpor så beställa efter storlek är ingen bra ide. Blötnäbbarna är smålästade. Jag har köpt numret större än jag brukar ha. Det funkar bättre att skicka med måttet på fotens längd. Eller om man vill ha julklappa så får man skicka fotmåttet till tomten.

go modeblogg

Jag i helbild i studio med i inlägget beskrivna kläder
Internationell

Dagens outfitt är lämplig för lite kallare dagar men klarar även av en del fukt. Plaggen är lite kulturell crossover med skärningar och mönster från olika delar av världen. Vem äger mönster och symboler? Med de afrikanska dreadsen, i dessa kläder och med min kulturella bakgrund; vem bli jag?

Jackan är från Gulati*, den är i fodrad ull. Skärningen är mongolisk, den går omlott på framsidan och den knäpps igen på höger sida. Knapparna är av trä.

Mössan är av Afgansk modell även den av ull och sydd hos Gulati. Den går att rulla ner så man för skydd över öronen och den är mycket flexibel.

Crocker jeans med avsmalnande ben för att det inte skall bli så mycket tyg kring skorna och banden. Skorna är blötnäbbar från KEROS och banden är köpta på Duodji affären i Jokkmokk. Accessoaren, den röda axelväskan är sydd av köpt på Tibetan Shop i Manali.

Mongoliet, Indien, Tibet, Afganistan, USA, Tornedalen och Sapmi

Jag har en jacka av mongoliskt snitt, sydda av Indier i Manali i ett skrädderiet som ägdes av en Sikh. Mössan är sydd hos samma skräddare men är av Afgansk modell, Gulati kallade den för “mujahedinmössa”.

Jag i halvbild med i inlägget beskrivna kläder
Mössa och jacka

Väskan är sydd av Tibetaner och dekorerad med “evighetsknuten” en buddhistisk symbol.

Jeansen är en gammal modell från USA – den har till och med knappar i gylfen – och är en cowboybyxa som blivit till världsbyxor.

Skorna är av en modell som var mer allmän under min barndom och ser man på gamla bilder var det många som har på sig “paulakengät” som vi säger på meänkieli. Modellen var så allmän att det aldrig diskuterades om vem som var upphovsman.

I dag tillskriver man samerna denna skomodell. En sko som sys i Sattajärvi i Tornedalen av tredje generationen av familjen Kero som alla är “laddeh” men de levererar blötnäbbar och bandskor till hela Sampi.

Blötnäbbar från Kero med nordsamiska skoband
Blötnäbbar med skoband

Skobanden är köpta av min vän LPT på Duodji affären i Jokkmokk under vintermarknaden 2007. Det är en vanlig samisk modell med mönster som är vanligt i Jokkmokk. Varifrån kommer mönstret ursprungligen, vem vävde de första skobanden och varifrån kom iden till att väva? Var vävningstekniken samisk eller lärde de sig den från någon annan?

Jag har vävt ett par skoband i när jag var ung, ett par svarta med röda ränder som jag använde till ett par bandskor med cellgummi.

Att jag vävde band berodde på att jag träffade Vifast Björklund på Välkommaskolan i Malmberget. Han satte sig på knä i soffan som stod i elevernas uppehållsrum, tog fram sin bandgrind, började väva och spred visdomsord kring sig. Jag ville vara som Vifast.

Vem blir jag?

Född i Eskilstuna där min far jobbade på valsverk. Familjen flytta hem när jag var två månader. Uppvuxen vid Kalix älv med en morfar som knappt kunde svenska och meäkieli som vardagsspråk. Skogsliv, torparson, kor, hörbärning, fiske, morfars renar, min far gör en kälke, snaror i skogen, jakt och sedan svalde penningekonomin mig.

Vad blir jag med de afrikanska dreadsen, mongoliska jackan, afganska mössan, cowboy jeansen, en tibetanska väska, skor från Sattajärvi och samiska skoband? Vad blir jag? Vem bli jag? Jag kan bara vara sann mot mig själv, jag behöver inte vara någonting annat än det jag är.

Vem äger en kultur?

Jag vill på detta sätt visa att det inte är enkelt att hävda upphovsrätt till symboler, mönster och traditioner eftersom kläddesign på något sätt blir allmän egendom. Alla kan sy kläder som associeras till någon kultur, något folk eller tradition. Det svåraste är att vara nyskapande.

Vem kan äga ett mönster om det inte går att härleda vem som skapat det. Mönster och symboler kan även uppstå spontant i kulturer som varit skilda från varandra, svastikan är ett solklart exempel.

Kan man bevara sin kultur så den inte utnyttjas av “plastturismen”? Det är inte så svårt om viljan finns, några aktioner under bästa turisttid i tomteland kan ge stora rubriker.

Eller så kan man stillsamt fylla affärer med samer i traditionella kläder som berättar om vad som är samiskt, plastsamiskt och vad som är skillnaden.

*Gulati Traders Pvt. Ltd
Gulati Complex, The Mall
Manali-175 131 Distr. Kull (H.P.) India
gulatimanali@yahoo.com