Profetia

En betraktelse över tidens gång, vad som styr våra liv, vem som bestämmer. En profetia om framtiden och en från det förflutna. Om det nu finns någon tid?

Det har tagit lång tid att skriva detta, lika länge som inlägget har blivit. Läs om du orkar. Om inte så spelar det ingen större roll. Det är bara en av dessa berättelser. Om en plats, en tid och tidens hjul.

En kall kall dag i december 2009 steg jag av bussen vid Ájtte för att bostätta mig i Jokkmokk. För mig var Jokkmokk en ort jag passerade på väg upp till fjällen och det hade jag gjort många gånger. Men även en ort med många kulturpersoner.

Jokkmokk är en mötesplats för den lågmälda samiska kulturen, den gör inget väsen av sig, bara finns men lite svåråtkomlig om man inte är same. Det är inte den synliga kulturen, symbolerna och objekten jag avser utan den sociala kulturen. Samhället domineras av denna kultur som är grunden till Jokkmokk.

Historia

Utan samerna skulle Jokkmokk som samhälle inte finnas. Platsen har inget med renskötsel eller jordbruk att göra. Det var en plats för en ”mårka”. Passagen från Kyrkogårdsviken i Lilla Luleälven till sjön Skabram, varifrån man kunde ta sig över ny mårka till sjön Saskam.

Jokkmokk var även marknadsplats rätt tidigt. Birkarlar kom upp till Sjokksjokk, Jokkmokk, Turponjaure och Sirkasluokta kring trettondag jul. Men efter kungligt dekret av Karl IX samlades alla byar i Jokkmokk from 1606. (Lundmark 1982 s.70)

Lockade med skattebefrielse kom nybyggare och bosatte sig i älvdalarna. Skogsbruket började. Sedan kom vattenfall och älvarnas historia stannade upp. Men sammanfattningen är att utan samer inget Jokkmokk, ingen kyrka, ingen marknadsplats och ingen centralort. Vattenfall hade gjort Porjus till centralort.

Det är historia nu men Jokkmokk är fortfarande ett samiskt kulturellt centrum men tidens hjul tuggar i sig allt vad som är traditionell kultur. I dag ses renskötseln som problem av de som vill exploatera naturen.

Men renskötseln är inget problem. Den har ständigt fått ge vika för andra ekonomiska intressen. De fick ändra sina flyttleder när älvarna dämdes upp. Skogsbruket tog betesmark. Vinterbetesmarkerna hamnade allt längre bort och vår och höstbetet ersattes av utfodring och långtradartransporter.

Samerna hade ett visst skydd av staten för sin näring. Efter att staten beslagtagit skattelanden och gett dessa till nybyggare och andra bofasta fick de renägande samerna rätten att använda sig av ”statens mark ovan odlingsgränsen”.

Det är tack vare detta vi har ett lång nästan obrutet fjällområde. Hade samerna inte funnits så skulle allt vara exploaterat redan i dag.

Exploatörerna

Tidens hjul snurrar fort och nu är de här. Exploatörerna borrar i Moder Jord med en förväntan som är enorm, fantastisk, helt otrolig och större för varje gång man sätter ett borrhål i marken.

De kommer in i urfolkens sista landområden runt hela värden därför att alla råvaror håller på att ta slut i andra områden.

Dessa exploatörer har fullt stöd av staten, deras tjänstemän och medier som ställer sig i hyllningskören över gruvboomen, arbetstillfällen och tillväxt. Gruvor som skall drivas i 60 år, eller var det 30 år, kanske bara 15 år men det betraktas som framtidssatsningar.

Fred Bohman VD för Jokkmokk Iron Mines påstår att Jåhkågasska sameby bara är ute efter pengar. Hur det förhåller sig med den saken vet jag inte eftersom Jåhkågasska och andra samebyar håller en låg profil.

Efter att ha följt debatten kan jag konstatera att den strategi samebyarna valt inte fungerar eftersom exploatörernas kritik av samer sitter i förlängda märgen.&

Enligt Raw Materials Group, RMG, är Kallak (Gállak) ett stabilt projekt med ett möjligt kassaflöde efter kapital- och driftskostnader, på upp till 2,9 miljarder USD (17 miljarder skr) över en tidshorisont om femton år.

Frågan om vem som är ute efter pengar är inte svår att avgöra. Jokkmokk Iron Mines AB driver inte sitt investeringsprojekt av ren välvilja för att Jokkmokk skall utvecklas.

Men girigheten har ett pris som alla måste betala. När sagan är slut om 10, 20 eller 30 år står staten med tomma vägar och järnvägar det byggt åt företagen. Sedan har de läckande slamdammar att ta hand om för att de miljarder som sligen såldes för till Kina och Indien har försvunnit med sina exploatörer.

Profetian

Under många år har jag försökt se hur vi kommer att utforma vår framtid. Det finns ett stor engagemang för att skapa en ansvarsfull framtid men det är girigheten som dominerar i namn av tillväxt, tillväxt och tillväxt.

Inget växer för evigt, inget lever för evigt och det finns många undergångsprofetior och ännu fler datum som redan passerat utan att något har hänt. Allt verkar fortsätta som vanligt även om båten gungar.

Nu skall ni få en profetia, en som gäller för alla gruvtroll i Jokkmokk, för alla er som tror att vi kan leva för evigt genom att exploatera allt som kommer i vår väg.

Jag vet hur det kommer att gå!

Efter att allt vatten blivit förgiftade blir djur, växter, skogar och allt liv förgiftat. Klimatet är instabilt och förändras. Isarna skall skrapa rent igen, berg bli till sand, sand till hav och hav till berg. Mormor Jord har tid. Vi kommer alla att dö. Våra barn kommer att dö, våra barns barn kommer att dö. Hundar kommer att yla i sin ensamhet tills de dör och Jorden blir tyst och läggar sig för att vila och skapa nytt liv.

”Jag kommer att förutspå mycket som kommer att hända. Skaparen kommer att döma världen. Han är arg! Jag är ledsen för att det kommer att hända. Han kommer inta att förstöra hela världen. Men allt liv kommer att försvinna, sedan blir det kanske några miljoner år innan livet börjar igen. Mormor Jord kommer att vara ensam. Hon skall vila.

Allt på grund av den vite mannens ruttenhet. Ni kommer att falla och falla hårt. Ni kommer att skrika och gråta. Ni kommer att förstå att ni inte kan komma undan med att förstöra Skaparens värld. Tro inte att ni kommer undan. Skaparen kommer att svepa bort ruttenheten från världen.

Ni kan se hans tecken. Ute vid västkusten, Moutn St. Helens vulkanutbrott – det är ett tecken. Det kommer att bli jordbävningar; kanske kommer halva Californien och halva Washington och Oregon att försvinna i vattnet. Samma i öst och i söder. Ni kommer att få vulkaner, jordbävningar och orkaner.

Det är skaparens tecken till den vite mannen, straffar honom för att inte betalat sin skuld till de Indianska folken, för att ha förstört deras land med sin girighet. Det blir värre tills ni betalar oss vad ni är skyldiga, vad ni lovade oss … tills ni ger oss vad som är vårt.

Ni kommer att lära er den viktigaste läxan, att Skaparen är det mäktigaste som finns. Vi Indianer är inte rädda för att dö. Vi har en plats att fara till, en bättre plats, så vi bryr oss inte. Vi är beredda. Vi vill bara att ni skall veta. Kanske kan ni förädras, kanske kan ni förhindra vad som komma skall. Det finns inte mycket tid. Det kommer att hända. Tala om för dom att Noble Red Man har sagt det.”

(Wall/Arden 2006 Wisdomkeepers. s34 Noble Red Man (Mathew King), Lakota)

Är det bara en gammal indian som svamlar? Andedansen i ny skepnad? Finns det någon grund i denna profetia? Vindarna är här, elden är här, vattnet är här, jorden skälver och allt är i obalans.

Jag har försökt vara aktiv och följa med i Ojnare, Girjas, Gállak, Traditional Hopi (Shungopavi) och många andra som kämpar mot exploatörerna. Men det blir bara kommenterar och knapptryckningar på internet.

Kampen mot girigheten går via kampanjer, insamlingar, aktioner, demonstrationer,  seminarier med bra talare och andra aktiviteter.

Jag ger mitt stöd till de som orkar engagera sig, ta dessa ständiga debatter och lägga ner tid, egna pengar och energi att kämpa emot exploatörerna.

De enda sättet att vinna kampen åt Moder Jord är att få med sig de som har pengarna, få dem att investera långsiktigt i stället för att generera snabba vinster som leder till utarmning.

Tror ni att det går?

Vi kan inte bekämpa er med pengar för ni har mycket mer av det än vi.
Vi kan inte bekämpa er med lagen för ni har skapat lagar för att underlätta er girighet.
Vi kan inte bekämpa er med vapen för ni har alla vapen.
Vi kan inte bekämpa er med orden för ni äger alla medier.
Det enda vi kan göra är att be.

Så låt oss be.

Ta fram våra skallror, trummor och hålla ceremoniner. Har vi inga skallror eller trummor, låt oss göra nya. Har vi inga ceremonier, låt oss skapa nya. Vi måste återerövra det vi har förlorat, vi måste hitta vägen tillbaka, vi måste hitta balansen.

Annars dör vi.