Rätt klädd i regn

Att vandra är behagligt när solen döljer sig lite bakom moln och en svalkande vind drar genom dalgångar och på platåer. Men det är inte alltid önskeväder i fjällen. Även om man går på sommaren måste man vara beredd på bitande kalla vindar från norr och om de kommer tillsammans med regn då är det inte så roligt. Då behöver man vind och vattentäta plagg.

Långvandring med skalplagg

Vandrar över snöfält på väg mot Vallenvagge
På väg mot Vallenvagge

Jag började mina fjällvandringar med att vandra ensam i Sarek. Hur länge jag vandrade berodde på hur mycket mat jag kunde bära med mig och den längsta var på nio dagar fast jag hade med mig mat för elva dagar.

Första vandringen hade jag bomullsunderkläder, manchesterjeans, bomullsskjorta och vanligt regnställ. Vad jag hade som mellanlager minns jag inte. Det gick bra även då, när det regnade drog jag på mig regnstället. När de slutade så tog jag av mig det. Svårare än så är det inte.

Men redan vid nästa vandring 1989 upp till Ráhpavagge veckan före midsommar hade jag GTX från Berghaus. Ett par salopettes och en jacka. Det blåste kallt på fjället upp mot Skierfe så jag tog på mig GTX jackan. Under skalplagget hade jag ett ullunderställ. När jag ställde ner ryggsäcken var jag redan svettig under skalplagget.

Jag drog upp dragkedjan i jackan för att bli helt vindtät, satte upp tältet; gjorde kvällsbestyren med att packa upp sovsäck, laga mat, äta och dricka kaffe. När det var dags att krypa in i tältet för att sova vara jag redan torr, utan att jag ventilerat mig. Diffusionen i GTX plagget fungerade och det var tacksamt att bli torr samtidigt som man var skyddad mot väder och vind.

Diffusionen var det bästa med GTX plaggen. Jag hade inte med mig andra plagg överhuvudtaget. Det var ullunderställ och salopetter som jag hade på mig hela tiden. Dragkedjorna i salopetternas sidor gjorde att jag kunde ventilera mer om jag ville. GTX jackan åkte på om vinden blev för kall eller om det regnade.

Att jag blev svettig under skalet gjorde inget för jag kunde använda mig själv som torkrum. Det enda jag behövde göra vara att gå saktare någon timme innan det var dags att sätta upp tältet. Om det regnade var det samma rutin, men torr blev man inte.

Insikten

I sex år trodde jag att GTX stället vara ett underverk men när jag vandrade fyra timmar i hällregen från Rijtsem mot Maukojaure så ställde jag mig frågan varför jag blev lika blöt invändigt som i vanliga regnställ?

Efter lite inläsning förstod jag att diffusionen upphör när fukthalten utanför skalet är större än innanför skalet. GTX membranets diffusion fungerar alltså inte i regn. Varför den inte gör det kan jag inte förklara. Den som vill kan ju experimentera. Det kan ha med kondenspunkten att göra eller så kan även bero på mitt ullunderställ. Jag har bara min erfarenhet att referera till.

För att vara säker på att jag hade rätt vandrade jag genom hela Bástavágge 2002 under en regnig dag i juli. Samerna i Sitojarue sade att det bara var galningar som gav sig upp i Bástavágge i regn, de hade helt rätt. Innan jag var upp i passkrönet var allt genomblött, till och med strumporna. Under tio timmar gick jag hela tiden, rundade bäckar på snölegor och klafsande i glaciärlera.

Fördelen

Efter alla dessa år med GTX plagg har jag tänkt om och tillbaka. I dag har jag Megin byxor från Klättermusen med e-vent membran och Anatomic LV jacka från Bergans med dermizax membran. Under dessa har jag ullunderkläder från Janus. På fötterna har jag Jörnkängor.

Byxorna är alltid på under dagtid och de håller för vad som helst. Klättermusen skriver om megin byxan. ”Slitstyrka, lång livslängd ( i motsats till lättvikts produkter)” och där instämmer jag. Med kevlarförstärkningen på de ställen som utsätts för nötning är dessa byxor utan motstycke. Jag vill se hur ett par silinylonbyxor efter att de gått genom några videbälten?

Jackan åker på och av beroende på sol, vind och regn och med den reglerar jag kroppstemperaturen. Den kan vara öppen, ventilationen i armhålan kan vara öppen, alla dragkedjor stänga eller så kan jag ta av den. Ventilationsmöjligheterna är så många att jag aldrig behöver bära den bak och fram.

Den största fördelen är att jag är alltid beredd för sämre väder, det enda jag behöver ta av och på är jackan.

Nackdelar

Nackdelen är att jag vid ansträngning blir blöt eftersom diffunderingen inte klarar av den svett jag kör ut genom huden. Den andra nackdelen är att om det blir +25°C en hel vandringsvecka går det inte att gå i skalbyxor. Då får man går i ullunderställ eller ha med sig ett par tunna fiskarbyxor i ren bomull från Indien. (150g).

Vikten kan vara ett problem och är man gramjägare så kan 1340 gram för skalplagg blir för mycket. Men vad väger ett paraply?

Slutsats

Jag hoppar med niostenen i bakgrunden
Hopp vid niostenen

3427g kläder och kängor. 93 000g kropp. Vilken vikt skall minskas?

Trots vikten och priset är skalplagg det bästa alternativet för vandring. Tro inte på reklamen om att skalplagg håller dig torr, du svettas även om du går naken och torkar inte förrän du stannar upp och svetten får avdunsta (diffundera)

Vill du minska på vikten så kolla vad du bär och vad du bär med dig 😉

Skalplagg och ullunderställ är den bästa kombinationen. Du slipper fundera över om du skall använda paraply, paraply och byxholkar, byxholkar och regnjacka, regnjacka, byxholkar och hemsydda texmex shorts eller någon annan kombination.

Har du drabbats av svett-choken i din texmexpyjamas så kan du ta en lugn kvällspromenad så är du torr och varm när du skall krypa ner i sovsäcken. Du kan även gå medvetet s a k t a för att inte svettas och du är säkert torrare än under en regnjacka.

I en nödsituation har du fullt skydd mot väder och vind även om du blir av med all annan utrustning. Ta dig upp ur bäcken, se din rygga flyta bort och försvinna. Klä av dig, vrid ur alla underkläder och strumpor. Klä på dig och börja gå till närmaste stuga, gå sakta så torkar du under skalet.

One thought on “Rätt klädd i regn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *