Efter några hemskickade paket, som nu tydligen har kommit fram – tack Indien, börjar väskan bli fylld av diverse inhandlade saker. På vägen lämnas sådant vi inte behöver mer, som våra trasiga jympadojjor som följde med enbart för Rothang La, och sandaler som levt ett hårt liv i indien! Tanken slog mig om att ha två resväskor, om vi nu hittar något mer vi behöver! Skönt att inte behöva bekymmra sig om värdsliga ting…
Resan börjar närma sig sitt slut. Pappa påstår att han längtar hem, jag förstår inte vad han pratar om! Det finns så mycket att se och göra här och vi har ju inte ens sett en 1/5 av allt i denna delstat, sen har vi resten av indien. Pappa pratar om Nepal och Tibet, jag skulle nöja mig med att kanka runt här, Indien är landet där varje sak tar en dag att göra, så det behövs mycket tid. Indien kommer jag att återvända till.
I morgon blir det dagbuss, med utsikt över allt stup, ner till Shimla. Där stannar vi två nätter, ser om vi hittar något att shoppa. Fredag blir det ”toytrain” och Himalayan Queen till Dehli. Vi har lördag för att hitta Men-Tse-Khang och om det mot all förmodan skulle gå att hinna med mer så blir det lite shopping. Söndag ska vi kanka runt på ”våran gata” Pharganj, och slösa upp de sista Rupees vi har. Söndag natt blir det till flygplatsen för att ta flyget hem 01,00 på måndag.
Oavsett vad jag vill.
Vi satt på Peace kafe och funderade över beställningstider. Det verkar alltid ta långt tid för att få fram en beställning, tiderna kan variera och allt verkar ha en egen tid. Det samma gäller bussar, beställningar och andra leveranser, allt sker enligt någon annan tid som vi kallar indian time.
Av en karmisk slump sprang vi in på restaurangen med den utmärkande gröna dörren våran första dag i McLeodGanji. Trots enbart 5 bord, trots att alla backpackers och lokalbefolkningen har denna som favorit restaurang finns det alltid en plats över, om inte, så skickar ”mamma” – Mrs. Kalsang Dickyi ut några som suttit för länge. … Läs mer
I dag steg vi upp, tog våra piller i Hotellets restaurang. Åt en frukost med två tibetanska bröd med smör och ett glas svart the.
Innan besöket hos doktorn var det en (kaffe) kanna med chai med mjölk och några desserskedar med socker till varje glas.
Efter frukost vilade vi till 10.00 då vi gick till bankomaten. Efter en del trixande fick vi ihop en valutafond av icke nämnd summa så vi klarar oss norröver i utmarkerna kring Manali. När vi fick ut pengar hävdes köpstoppet.
Vi har fått iväg alla paket i går. Första svängen vi var dit så saknades det från adress. Hur kan man skriva en från adress då man inte bor här? Men vi skrev c/o adress till hotellet och vi var på posten när den öppnade 09.30 i går morse. Det var redan tre i kön och medan vi stod där trängde sin en nunna före oss och efter en stund en gammal tibetansk man. Damen som stod före mig visad mig att jag skulle ställa mig så ingen kom förbi.
Det är inte så lätt att hinna med att blogga så i dag skriver jag ikapp några dagar. I söndags, den 22 stod vi och väntade på bussen i en timme innan vi tog en taxi för 300 Rs. till Norbulingka Instute. I Lonley Planet had vi läst om den Japanska trädgården och annat som verkade intressant.