Fakta är något jag vet är sant. Jag kan bevisa det.
Fakta är direkta observationer eller mätningar, som i allmänhet alla kan vara överens om.
Fakta är vetenskapligt verifierat, det går att räkna eller göra om.
Fakta är en historisk händelse som bekräftas av flera källor.
Nyhetsförmedling är en blandning av fakta och åsikter.
Fakta verkar rätt enkelt men man kan försjunka djupt ner i vetenskapliga och filosofiska diskussioner. Håll det enkelt.
Inom vetenskap måste fakta måste alltid kunna verifieras.
En verifiering av en hypotes innebär att en observation, eller att en annan verifierad hypotes, överensstämmer med hypotesen. Alltså; observationen måste kunna göras om med samma resultat.
En falsifiering av en hypotes innebär att en observation, eller en annan verifierad hypotes, motsäger hypotesen. Alltså; observation eller en annan verifierad hypotes påvisar att det inte stämmer.
En falsifiering innebär således att en observation eller en annan verifierad hypotes verifierar negationen till hypotesen.
Ni blev det krångligt i alla fall. Vetenskaplig fakta är inte något som gäller för evigt.
När någon hypotes eller observation har falsifierats så kan man få en reviderad fakta.
Tycho Brahes elev Johannes Kepler övertog Brahes observationer och räknade att jorden snurrar runt solen. Trots att många försöket falsifiera hans teori så är det i dag ett faktum att jorden snurrar runt solen.
Att ifrågasatta vetenskapliga fakta är vanligt och där behöver jag bara nämna klimatförändringar där vetenskapliga belägg är ifrågasatt av de som anser att det inte passar deras världsbild (åsikt)
Ni kan läsa och länkas vidare via Vetenskap och Forskning
Historiska fakta är det vi är överens om har hänt, det som går att bevisa genom att flera av varandra oberoende källor verifierar att detta har hän. Källorna kan vara skrivna, muntliga, bilder eller artefakter. Det finns tolkningar av historiska fakta som påverkas av kultur, etnicitet och politisk tillhörighet.
När det gått låg tid från det något har hänt och ju färre källor man har desto svårare blir det att tolka historiska källor.
Ju närmare vår egen upplevda tid något har hänt desto mer troligt är det att det faktiskt har hänt till det är så nära i tiden att det inte är historia utan nyheter.
Inom nyhetsförmedling finns inte samma krav på fakta som inom vetenskapen. Journalisten arbetar med att fånga upp känslor och exakt information när det händer. Nyhetsförmedling är en blandning av fakta och åsikter.
I en artikel kan journalisten skriva ett påstående med hänvisning till någon annan utan att behöva redovisa om det är fakta eller bara ett påstående.
Vad har journalisten för hjälp för att faktagranska en artikel?
Det finns en ansvarig utgivare som står till svars om innehållet bryter mot lagen eller etiska regler. Men journalistiskt material kan också påverkas av nyhetsproducentens intressen.
Journalistiken har under 2000-talets första decennier genomgått stora förändringar, främst genom den medieteknologiska utvecklingen, konkurrens och stigande kostnader.
Etablerade medier har fått konkurrens i sin roll som nyhetsförmedlare och som plattform för samhällsdebatter.
Företag och organisationer har blivit bättre på kommunikation och människor har möjlighet att producera innehåll i mediekanaler, diskussionsforum och sociala nätverk.
Därför talar många om journalismens kris när det i själva verket är en förändring av nyhetsförmedling. (Källa: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Göteborgs Universitet)
Denna förändring kräver med av oss som läsare eftersom vi måste granska källan, vad de skriver och bedöma om det är fakta eller åsikt.
Kliver vi över till Facebook och sociala medier blir det ju ett kaos av fakta, åsikter och rena lögner.
För att undvika detta följer vi de som vi anser vara trovärdiga förmedlare av information.
Risken är den att vi väljer de vänner och delar de länkar som bekräftar vår världsbild (åsikt). Därmed har jag kommit fram till det som är kärnan i mitt resonemang.
Det är ett fåtal som kollar fakta i SOME (SOcialaMEdier) världen. För att kontrollera att ett påstående på FB eller Twitter är sant kan det ta flera timmar av sökning och genomläsning.
Det är lättare att bara komma med en åsikt. Skriv en kommentar och klicka in på nästa kommentarsfält.
Hur skall man hålla sig på rätt köl i diskussioner på sociala medier?
Jag vet inte? Du kan läsa mer i denna artikel.
När det gäller fakta är jag uppmärksam på fallasier.
Läs mer om medier. Statens Medieråd.
Medielandskapets utveckling