Paddla ensam skall man inte göra, så jag var ivrig på att prova det. Planen vara att paddla fjällnära men både tid och ekonomi gjorde att jag valde att paddla i närheten av Fjällbonäs. En gammal karta som låg i lådan på köksbordet visade på Västra Kikkijaure. Nära att bli förd och hämtad med bil.
Sent på kvällen paddlade jag iväg en hord av mygg. Kvar på stranden stod Viviann, HannaBrita och alla mygg. Manfred hade tagit myggfritt i bilen. Ute på sjön höll vinden myggen borta och vinden var i ryggen på mig så det blev lättre att paddla.
Hur långt paddlar man ensam på en timme? Jag hade ingen aning med jag paddlade på från Dammen (RT90:7287045, 1652282) till den långa udden mitt emot Skjuludden (RT90:7293389, 1645309) och satt upp lägret, börjat laga mat och gjort allt klar för natten. Sträckan var ca 1 mil.
Under natten kom regnet men jag låg skyddad under en stor presenning. Under den hade jag spänt upp en rakkas, ett sovtält man använder i en lavvugoahti. Den var till för att hålla myggen borta men med i den kalla vinden höll de sig undan.
På morgonen fortsatte regnet så jag blev kvar under presenningen vid en värmande eld. Under uppehållen var jag och hämtade ved. Den enda ved som fanns tillgänglig var gamla tjärstubbar. All skog var på tillväxt efter att ha varit avverkad och de få torrfuror som fanns ville jag inte hugga ner.
Dagen tillbringade jag med att raspa på min nya paddel. Den fungerade väldigt bra men var tung. Bladet måste ner från 8 mm till 5-6 mm och handtaget skall tunnas ner. Torr ask är ett hårt trädslag och svår att arbeta med utan maskiner.
Det blev en lång dag under presenningen, sova, dricka kaffe, äta, hämta ved. Jag hade med mig min krokiga kniv för att tälja till skedar men det fanns inga björkar vid den här sjön.
Mot kvällen tilltog vinden så jag sänkte ner ena änden av presenningen. Natten blev blåsig och det är inte lätt att hitta en bekväm plats att sova på. När man skall spänna upp en presenning mellan två träd får man ta det bästa man hittar och acceptera att de lutar eller finns en sten i fotändan.
På morgonen var det stilla och sjön låg som en spegel. Fisken vakade. Jag fick en aborre och en gädda som högg två gånger men den fick gå tillbaka. Aborren blev frukost.
Innan jag kom iväg hade vattnet krusats av vinden och jag fick medvind igen. Eftersom man sitter vid relingen när man paddlar ensam går det att vicka upp kanonten så den fångar in vid så får man drivhjälp när man paddlar.
Jag hade hela dagen på mig så jag tog de lungt. Gick in i viken vid Brännudden (RT90:7298723, 1641145) för att se om man kom upp i Strittjomjaure. Där var det enklast att bära över udden om man ville den vägen. Min avsikt vara inte att ta mig upp dit så jag fiskade i strömmen och fick fem abborrar.
När jag rundade Brännudden kom ett åsväder väster om sjön så jag gick i land norr om udden. Gjorde upp eld, grillade aborrarna, kokade kaffe, vilade och sträckte ut benen.
Åskan drog norrut och jag forsatte. Nu blåste de hårdare och det var vågor med skumtoppar när jag passerade Araksuolo. Kanoten krängde inte alls som en flatbottnad kanot, den guppade fram mellan vågorna oavsett från vilket håll de kom. Det var lätt att paddla även med vågor från sidan, det enda man behövde göra vara att välja var den bästa sida att sitta på.
Efter Araksuolo kom jag in i lä och jag provade fiska igen. Ingen fisk med tvärstaget i mitten gick av. Det var ett bärok, ett laminerat tvärstag som inte höll för min tyngde. Nu hade jag ask hemma för att göra ett nytt tvärstag. Jag drog ihop kanoten med ett rep där staget hade suttit.
Upp mot Strömnäs var det två sträckor där jag inte tog mig upp i strömmen så jag klev av och drog upp kanoten efter mig. Innan Strömnäs sökte jag nattplats på den smala udden. (RT90:7299769, 1637574) Hittade ett bland alla stenar och satte upp mitt läger.
När jag åt kom tre korpar förbi och hälsade mig välkommen, flög västerut och återvänder som fyra. Jag tog en kvällsvandring och sedan lade jag mig under presenningen och när solen började försvinna bakom bergen kröp jag ner i sovsäcken.
Den sista dagen tillbringade jag med att fiska och låta kanoten driva med vinden. Det blev fem aborrar och mycket sömn i den guppande kanoten.
Viviann och barnen kom och hämtade mig vid fem tiden. Vi blev bjudna på kaffe och guidade i det gamla vistet av Lars Stenberg.