Idag har vi varit på återbesök till doktorn, denna gången blev det en ung kvinna som undersökte oss. Vi konstaterade att inte mycket hade blivit bättre på denna vecka, men hon sa att vi inte skulle oroa oss utan att det tar tid for örterna att börja fungera, men det blir bättre.
Manali
Rohtang La
Igår hade vi en heldag med resa upp till Rohtang La, ett pass med bilvag på höjden 3979 m. Resan började med att vi i god tid, svenskar som vi är, var på busshallplasten. Bussen som skulle gå klockan 10.00 dök upp vid 10.55, en försening omvandlat till våran ”indiska tid” är knappt en kvart.
Indian time
Vi satt på Peace kafe och funderade över beställningstider. Det verkar alltid ta långt tid för att få fram en beställning, tiderna kan variera och allt verkar ha en egen tid. Det samma gäller bussar, beställningar och andra leveranser, allt sker enligt någon annan tid som vi kallar indian time.
Resa i mörker
Vi har åter överlevt en nio timmars bussresa. Denna bussfärd gick från McLeod Ganj till Manali, genom nattens mörker krängde, tvärbromsade, gasade och svängde chauffören den så kallade De Lux bussen genom hårnålskurvor, nedför och uppför branter som vi lyckade undvika att se i mörkret. Till slut somnade jag av ren utmattning och slängdes omkring i varje kurva och gupp för bussen verkade sakna fjädring.