Det långdragna mesprojektet har varit ut på några vandringar för att testa mesen. Ännu är det för tidigt att göra några förändringar.
Jag har använt säcken sammalagt 13 dagar under vandring och burit många dunkar med källvatten under sommaren.
Mesen har jag använt med en vattentät säck dit jag packar ner allt. För att undvika att sovsäck, kläder och kameradelar blir fuktiga i säcken så packar jag även dom i vattentäta påser.
Tältet har jag börjat surra högst upp ovanför påsen. Den är alltid fuktig och det ger kondens inne i säcken.
Att bära mesen utan avbärarbälte gör att axlarna får bära allt. Ibland kan jag lätta på säcken genom att sätt staven/stavarna under och hålla med armarna.
Bära 14 kg med remmar på axlarna är inte så tungt och vi som har framåskjutna axlar behöver få dom dragan bakåt.
Från råhudsremmar för surrning har jag bytt till syntetremmar och bärremmarna har jag skurit ur en rem för att inte behvöer sy något som gör att remmen försvagas.
Trots detta ser jag fortfarande bärremmarna som den svagaste punkter i hela konstruktionen och funderar på hur jag skall få dom starkare.