Trämes

Under sommaren 2008 var jag till Ajtte fjäll och samemuseum i Johkåmokke. Det är många år sedan jag var dit så jag ville se om det kommit några nya fasta utställningar. Jag kunde inte minnas hur det sett ut tidigare så jag så på allt med nya ögon som gör att man kan upptäcka allt på nytt.

Innan jag lämnade Ajtte så tittade jag på vad som fanns att köpa. Jag hittade presenter till min dotter men även en facsmilieupplaga tyckt 1994 av Axel Hambergs ”SAREKFJÄLLEN – vägledning för färder i högfjällen mellan Lule Älvs källarmar”. Boken tycktes första gången av Svenska Turistföreningen 1921.

För mig var det en överraskning att de som diskuteras i dag var aktuellt redan i detta tidiga skede av fjällvandring. Vi har inte kommit längre, det är samma frågeställning bara nya material där marknaden tillfredsställer friluftsnördarnas alla önskemål. Eller är det så att marknaden skapar behoven?

Behöver utrustning?

Just nu har jag inget behov av ny utsrustning men däremot av gammal. Jag vill ha en doko – en bärkorg som sherpas bär med uppe i bergen där det inte finns någon annan möjlighet att transportera. Men en doko är inte lätt att hitta så jag började fundera över hur och med vad har de burit förr innan det fanns ett överutbud att välja mellan.

I Hambergs bok får jag läsa om de bar i början av 1900 talet. ”Proviant, ömtåligare sovsäckar och reservunderkläder packas så vitt möjligt i vattentäta säckar” (Hamberg s 31) Det är något alla känner igen. I dag finns en uppsjö av vattentäta säckar och även vattentäta ryggsäckar.

Lösningar

Jag har också vattentäta säckar och då funderade jag över varför de måste packas ner i en ryggsäck? Varför inte en doko (korg) med axelremmar och pannband. En doko kan jag inte köpa på Fjällskogs eller North Star och den är svår att göra men en mes dit jag binder fast de vattentäta påsarna kan jag nog göra.

När jag var tonåring gjorde jag en trämes efter någon ritning jag hittade i en bok så varför har vi inte trämesar i dag? De måste vara lättare än aluminium eller blir de tyngre. Hur håller dom?

Första idén fick jag sommaren 2007 och det var att skära bort säcken från en Karrimor ryggsäck men den övergav jag för att det är inte lätt att sy hålband i den för att kunna fästa slingor dit man kan binda fast allting. Efter att jag läst Hambergs bok började jag åter fundera över en trämes. Hur kan den se ut?

Trämesen

”För fraktning bindas säckarna på en lämpligt formad trämes (fig 14) …” ”På en sådan bärmes kan fastsnöras mycket eller litet, en eller flera säckar, oljerocken. kavejen o.s.v. efter behov och bärarens krafter” (Hamberg s.31)

Det var samma banor jag tänk i innan jag läste boken. En trämes kan användas till lite last, mer last eller mycket. Allt beror på vad man skall bära och lasten kan alltid surras nära ryggen och fördelas över mesen så man får vikten rätt fördelad.

En trämes kan jag även använda till att bära lavvuduken, ved, båtmotor, bensindunkar, bärhinkar eller vad som nu behöver bäras. Nu har jag sluta tänka på säckar där allt rasar i botten på slutet av vandringen.

Anpassas till bärare

Hur skall en bärmes se ut? Den skall anpassas efter rygglängden och var av samma höjd som de ryggsäckar med mesar som knappast finns längre. Två breda tunna ribbor mot ryggen. Tvärträn dit axelremmar och bälten kan fästas. Repöglor för att binda fast utrustning. Allt måste gå att reparera i skogen.

Hamberg skriver ”Mejsen kan göras passande till ryggen; genom lätträet, som kan slängas över från den ena axeln till den andra, kan trycket mot axlarna varieras, vilket är en oskattbar fördel”

Lätträ i alla ära men ett avbärarbälte eller pannband är nog att föredra, eller varför inte båda. Axelremmar och avbärarbälte har jag försökt köpa men hittar inga. De blir nog lättare att köpa en gammal mesryggsäck och ta remmarna från den.

Mes eller mesryggsäck

Ryggsäcken ger Hamberg inte mycket för och rekommenderar den bara för kortare turer och föredrar ryggsäck med mes. ”De norska Berganryggsäckarna med bärställning av rör äro utmärkta”, skriver han men säger att nackdelen är att dessa rörmesar bara är gjorda för påbindning av ryggsäck.

Det är helt klart att trämesar funnits sedan stenåldern och dessa har människor använt mycket längre tid än de moderna ryggsäckar som funnits på marknaden. Att fjällräven skriver på sin hemsida: ”Innovationer som Fjällräven har utvecklat: 1950 Den första träramen för ryggsäckar” betyder nog att det var Fjällrävens första träram. Det finns många trämesar i förråden på Nordiska Museet. Även ismannen Ötzi hade en bärmes i trä.

Läs alla inlägg om mesen: klicka på taggen trämes.