Att leva på gatan

Här finns det många tiggare och många djur som lever på gatan. Jag har principen att inte ge några pengar till tiggare, pappa fuskar ibland.

Första anledningen till detta är att vi aldrig har några småpengar, indien är landet dar det aldrig finns växel. Andra anledningen är att det är svårt att ge, för då “måste” man ge åt alla. Continue reading “Att leva på gatan”

Rohtang La

Igår hade vi en heldag med resa upp till Rohtang La, ett pass med bilvag på höjden 3979 m. Resan började med att vi i god tid, svenskar som vi är, var på busshallplasten. Bussen som skulle gå klockan 10.00 dök upp vid 10.55, en försening omvandlat till våran “indiska tid” är knappt en kvart. Continue reading “Rohtang La”

Komunikation

Dagen började med en svettig rundtur med en taxiförare vars engelska var för snabb och fragmentarisk, värre än min alltså. Vi drogs iväg till ett tempel som vi inte hade någpon aning om för vem de byggts. Inte fick vi komma in på presidentpalatset heller så vi åkte till India Gate for att se en eld som alltid brinner. Där inträffade dagens överraskning, vi blev fotade med två lokala grabbar. Om det berodde på Evelina eller mitt hår kunde de hinditalane inte berätta, eller så ville de inte.

Naturligtvis fick vi se Gandhi museet som bakom Gandhis enkla boning bestod av ett palats fyllt med hitech lekaseker som inga barn fick leka med. Det var vara guider som lekte med alla grejer. Mycket har förandrats sedan Gandhis spinnrock, även den var bland de digitaliserade leksakerna.

Sedan åkte vi till ett skithög minaret som muslimer började bygga på 100 talet men som i dag läåg i ruiner. Dock inte minareten. Nästa stop var på en skitfin restaurang där man inte ens fick lägga upp käket på talriken, det gjorde servitören. Notan gick på 700 Rs.

Efter Lotustemplets kilometerlånga kö som vi inte ens ställde oss i för vi visste inte vad vi skulle titta på i templet. Detta var en helgdag då alla Indier som hade jobb att vara lediga från hade ledigt, det var hur myckte folk som helst överallt.

Vi tiggde och bad chaffören att skjutsa oss till Cottage Emporium för att Evelina skulle få ändringar i sin tunika. Det tog säkert en tio minuter att övertala chafuffören att vi verkligen inte orkade se ett tempel till utan ville till hotellet for att vila upp oss. Det är inte lätt med kommunikation.

Snabbt in och snabbt ut från Cottage Emporium för att sedan vila några timmar på rummet. Vid femtiden drog vi ut på Main Bazar Road fär att köpa sandaler, växla pengar och äta. Vi har blivit bra på att unvika alla snälla erbjudanden eller så känner de igen oss och vet att det är ingen ide. Men i dag kom nya påfrestninger, nämligen kor som var ute på eftermiddagsbete på Main Bazar Rd. Evelina gjorde allt för att undvika ko-munikation, hon kommer inte överens med heliga kor som får göra som de vill.

I morgon skall vi ta tåget till Kalka 07.40. Vi har redan varit och rekat på järnvagsstationen, det var inte så förvirrande som det utmålats.

Nu vet jag inte när vi kan uppdatera bloggen eftersom vi ger oss upp i bergen. Efter Kalka skall vi ta ‘Toy Train” till Solan och därifarn till Dholanji. Hoppas vi är framme i morgon innan kvällen.